Jag känner för få äldre

De här månaderna med husjakt och visningar hit och dit har fört något väldigt bra med sig.
Jag har kunnat ringa in vilken typ av hus jag vill ha och även var det ska ligga.
Jag vill ha ett lagom stort tegelhus byggt på 50- eller 60-talet med originalkök och helst även en öppen spis eller kamin. Det ska ligga på landet och ha någorlunda fin utsikt.
Det borde faktiskt inte vara så gräsligt svårt för det finns rätt gott om den typen av hus, särskilt utanför stan. Ofta bor där en ensam pensionär som inte har renoverat sönder något utan har varit nöjda med det som det är.
Men säljs huset av en mäklare som lägger ut huset på hemnet och booli blir det för mycket konkurrens för mitt lilla lånelöfte. Det är synd att jag knappt känner några pensionärer i den här kommunen.
Slutsats: Jag behöver lära känna fler gamla ensamma åldringar!
Men man behöver nog en del omvårdnadsutbildning för att kunna sommarjobba hos hemtjänsten och dessutom blir jag nog tokig om jag inte får vara ledig på hela året.
Bilden hittade jag på www.husohem.se